söndag, januari 31, 2010

LG-Mörk tristess

Har precis renskrivit det senaste arbetet som gick ut på att gestalta ondska. En man går på en stig och blir överfallen av tre män. Vi skulle alltså, objektivt, beskriva händelsen och fokusera på de ondskefulla männen och inte gå in i dom för att undvika att man plötsligt får förståelse för männen.

"Mörk tristess"

"Mannen stirrar ner i marken när han skyndsamt passerar de två männen. När han gått ungefär 20 meter slappnar mannen av, sänker axlarna, lyfter blicken men snubblar då till av chocken och stannar upp en kvarts sekund. Framför honom, precis innan stigen vrider sig i en kurva, står en tredje man och blockerar vägen. Som för att kontrollera att det verkligen var en tredje person vänder han sig om och ser på de två männen bakom sig. Med en menande blick på varandra börjar de gå mot den nu paralyserade mannen. När de nästan är framme vid honom vänder mannen sig om för att springa och upptäcker att hans flyktväg är fullständigt blockerad av den tredje mannen och springer rätt in i hans välvuxna bröstkorg.

Med ett slag i magen ligger mannen på marken i fosterställning. De tre svartklädda männen står nu samlade runt den skakande mannen. En av dem sparkar med precision mannen som bönar om sitt liv, samtidigt som de två andra står och småpratar om en affärsresa till helgen. Med en avslutande spark som krossar näsbenet totalt ansluter sig även denne till samtalet. Han visar en perfekt tandrad i ett perfekt leende, hans ögon lyser av entusiasm och han stoppar nonchalant händerna i byxfickorna. Med en suck ställer sig en av de tre, den kortaste av dem, på knä, tar tag i håret på den blodiga mannen och dunkar huvudet i den frusna marken ett flertal gånger innan han tillslut utbrister, ”DET HÄR UTTRÅKAR MIG!!”, och måttar en avslutande spark mot skallen. Den tredje mannen morrar ogillande, ryter till, vänder sig om och lämnar stigen. Den korta mannen tittar frågande på den fortfarande leende mannen som nickar bekräftande, skrattar till och försvinner även han in i mörkret.

Den korte mannen tillåter sig nu att låta ruset ta över. Under hans knutna nävar krossas kroppen sakta men säkert för varje slag. Ruset varar kort och ersätts återigen av tristess. Han börjar undra över sina vänner och slår ett avslutande slag, ett sista slag som får själen att sippra ur mannens oigenkännliga kropp. Sedan resar han sig upp, ser sig om efter sina försvunna vänner, fumlar efter cigarettpaketet, och lämnar kroppen bakom sig på stigen.


Jessika Rödin 22/1-2010"


Tyckte mitt resultat blev ganska lyckat, det skilde sig från de andras i gruppen med tanke på att valde en iskall ondska.


//Jess

LG-Dikt 3/1-10

Tänkte lägga en dikt jag skrev till litterär gestaltning under jullovet. Uppgiften var att skriva dagbok i diktform, detta är alltså resultatet som jag lyckades med riktigt sent en grubblande natt..

"03 januari 2010

Du har väckt en längtan inom mig, du har nästan gjort mig till beroende.
Missbrukare av din närhet, din uppmuntran och din uppmärksamhet.
Missbrukare därför att jag inte längre kan hindra mig själv trots att jag är fullt medveten om smärtan du orsakar mig.
Ett halvår har jag lidit av abstinensbesvär, i tre månader har jag klarat mig utan återfall.
För en vecka sedan var jag övertygad om att jag blivit av med törsten.
Tanken på dig väckte inget annat än avsmak inom mig.
Idag ser jag föraktfullt på mig själv, nu när jag ser med klara ögon.
Veckan som var går att likna med en bakfylla - Den bittra smaken vid tanken på sprit och suget efter drycken som bortblåst.

Men så inatt, fördunklad av alkoholens söta dimma.
Du uppenbarades framför mig likt ett ljuvligt bete, som heroin för en missbrukare. Och jag föll.
Ett gudomligt rus, som plåster på mina sår.
Distraherad från omvärlden av dina läppar och dina fumlande, kraftfulla händer.

Självklart gör det ont, men jag har bara mig själv och min svaghet att skylla.
Jag är nu rädd att inte få vara dig nära igen men stoltheten skyddar mig från att bli ett totalt fiasko.
Feghet.
Feg för att mista något jag aldrig haft – en fantasibild av dig och mig.

Vem är jag att tala om stolthet, den som jag så villigt övergiver i strid mot mina känslor?

Jessika Rödin
"

Tyckte, innan denna natt, att det var svårt att skriva dikter, men allt som krävdes var inspiration och som vanligt - en något aggressiv Jessika :)Såklart blir det mer effektfullt när jag läser upp den med känsla, men det får duga såhär.

Fler texter kommer ;)

//Jess

New Year, new oportunities I guess

Insåg nyss att det är rätt underhållande att läsa blogginlägg från 2007, fan vad pinsam man var och vad jag ägde på att skriva med särskrivningar!! Fast det mest pinsamma är ju att jag fortfarande är lika kass på att börja plugga i tid ;)

Av någon anledning kände jag inte för att fortsätta med bloggen i höstas och sedan dess har tiden gått äckligt snabbt. Det är få saker, av vad som har hänt det senaste halvåret, som jag är stolt över. Jag ligger rätt på botten just nu tror jag, hoppas jag, och det har jag gjort till och från de senaste månaderna. Jag jobbar på det, jag har inte så mycket till val, dock borde jag jobba bättre..Men för eller senare löser sig även det här.

Jag har även funderat på om jag egentligen vill att någon ska läsa de här inläggen. Ibland känner jag för att göra en offentlig blogg och göra reklam för den, men jag är nog en aning för intim för att det inte skulle ta skada om fel personer läste den. Förhoppningsvis är det ingen som läser den i nuläget, oavsett om jag i framtiden bestämmer mig för att visa den för kompisar.

Planerar även att lägga upp mina texter jag skriver på litterär gestaltning, därav anledningen till funderingarna ovanför. Läser btw spanska och filosofi utöver det vanliga schemat nu också. Det är hektiskt, har svårt att hinna med det vanliga plugget, men jag känner att jag vill göra något jag verkligen tycker om. (spanskan är dock mest meritjagande)

Kan även nämna att jag har siktet inställt på jurist nu, dock har jag ett flertal yrken som lockar men jag antar att tiden får visa hur det blir.

Ny förälskelse: Serien Sons of Anarchy med Chalire Hunnam som jag haft a thing for det senaste halvåret. Började se serien för en vecka sedan, är nu inne på andra säsongen. Rekommenderas!

Senaste låten som fastnat i min hjärna:Theme Song for SoA


Böcker jag läser: Sofies värld (filosofin), Jane Austen-Mansfield park (Svenskan)

Bestående nojja: Tiden med Rägy08 går för fort. <3

//Jess