Ångest fyllda dagar

Optimism är svårt att behålla vissa dagar. Jag vill inte må dåligt, delvis utan anledning, men det är som om jag inte kontrollerar min egen hjärna. Den sänder ut signaler till kroppen att fyllas med ångest, stress och förvirring. Klump i magen, ont i bröstet, gråten i halsen. Jag blir rädd för mig själv, rädd för min svaghet som vissa stunder sköljs över mig. Jag vet inte vad jag känner, jag vet vad jag vill göra men hjärnan säger nej. Det är så lätt att bara ryckas med och inte tänka på konsekvenserna. Men vem fan vill tänka på konsekvenser när man mår så bra i stunden? Det är så svårt att hindra tankarna från att vandra mot det dem inte får vandra mot.

I ett försök till optimism ändrade jag " The Vampire with the partly broken Heart" till "The Vampire with the partly mended Heart". Nu fick jag dock lust att ändra till "-mighty Heart", det låter ju helt klart bäst och är förmodligen det sannaste. Så ska det bli.

Veckan har varit brutal, känslosvängningar på hög nivå. Jag har den regelbundna Söndagsångesten inför måndag redan idag. Först prov som jag måste plugga till och sedan uppstart till vad som blivit utnämnt "Sandös jobbigaste arbetsområde".

Ikväll hade jag åtminstone tänkt skippa ångesten och umgås med mina kompisar på något sätt, om det blir film eller något annat är inte bestämt. Innan dess ska jag hinna äta mammas hemmalagade pizza och plugga. Jag måste plugga.Måste.Måste...

För att visa på mina humörsvängningar är helgens låtar Milow- Ayo Technology och Lars Winnerbäck & Melisssa Horn - Som jag hade dig förut.


Over and Out
Jess